Valdemar Atterdag: Skillnad mellan sidversioner
Ollat (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Ollat (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
När bondehären var besegrad och Valdemar red in i Visby och proklamerade sig kung över Gotland satte borgarna genast igång sin historierevisionistiska kampanj för att dölja sin egen feghet. Ingen skulle minnas de fattiga böndernas uppoffring, utan istället en ihopljugen snyfthistoria om hur stadens rikaste medborgare tvingades avyttra lite guld och kyrksilver för att rädda livhanken. Än idag firas detta årligen i [[Medeltidsveckan]]s historielösa arrangemang ''Battle of Wisby''. | När bondehären var besegrad och Valdemar red in i Visby och proklamerade sig kung över Gotland satte borgarna genast igång sin historierevisionistiska kampanj för att dölja sin egen feghet. Ingen skulle minnas de fattiga böndernas uppoffring, utan istället en ihopljugen snyfthistoria om hur stadens rikaste medborgare tvingades avyttra lite guld och kyrksilver för att rädda livhanken. Än idag firas detta årligen i [[Medeltidsveckan]]s historielösa arrangemang ''Battle of Wisby''. | ||
==Se även== | |||
* {{Mall:Låtlänk|Framåt mot dåtiden}} | |||
[[Kategori:Personer]] | [[Kategori:Personer]] | ||
Versionen från 1 juli 2021 kl. 13.44
Valdemar Atterdag var kungen som enade Danmark och därefter erövrade stora delar av Gotland. Är i sitt historiska eftermäle mest känd för brandskattningen av Visby, och var – precis som Vitaliebröderna – i konflikt med den genomkorrupta Hansan.
Myten om brandskattningen
När Atterdag 1361 anföll Hansestaden Visby möttes han utanför murarna av en bondehär. Armén, som marscherat från Mästerby sjungandes den medeltida kampvisan "Hallå där bonde", var numerärt och erfarenhetsmässigt underlägsen men räknade med stöd från Visbys rika borgare och köpmän och stod därför beslutsamt kvar, redo att ta striden mot de danska trupperna. Visbys borgare försökte dock profitmaxiera och ville inte riskera sina egna dyra knektar, utan lät bönderna utanför muren bli slaktade till sista man medan de stod på ringmuren (på den här tiden var det fortfarande tillåtet; de kunde alltså lugnt stå kvar utan risk för beivran) och tittade på, väntandes att se vilket håll de skulle vända sina medeltida kappor. De valde korven.
När bondehären var besegrad och Valdemar red in i Visby och proklamerade sig kung över Gotland satte borgarna genast igång sin historierevisionistiska kampanj för att dölja sin egen feghet. Ingen skulle minnas de fattiga böndernas uppoffring, utan istället en ihopljugen snyfthistoria om hur stadens rikaste medborgare tvingades avyttra lite guld och kyrksilver för att rädda livhanken. Än idag firas detta årligen i Medeltidsveckans historielösa arrangemang Battle of Wisby.